Fasiken åh!

Postat: 2014-02-22 13:30:06
.. Har halkat efter! 

Sitter hos morsan och tittar på VH1.
Jag och William ska snart bege oss hemåt igen, ikväll är det jobb som gäller med mello-tema. 
Trött som ett jehu är jag.

Jo just!! Jag är gravid!! ;)
I v.10 är jag nu, än är jag inte ur risk-zonen och jag hoppas så klart att allt ska gå som det ska. 
Gladare än jag är nog svårt att bli. 
Tänk att William ska bli storebror :)
Men bäst har jag inte mått, illamående, trött och ont i ryggen. Jätte svår för visa rätter, speciellt köttfärs limpa och biffar! Fyfan.. ;/


Lazy Sunday!

Postat: 2014-01-19 12:25:43
.. Har inte gjort många knop idag.

Tagit hand om en magsjuk kille, tagit hunden på en promenad och gluttat på tv. 
Det har visats avsnitt från 'livet på BB' och man har grinat som en rejäl lipsill.
Jag vill hamna där igen! På BB..

Som fisken..

Postat: 2014-01-11 18:20:20
.. I vattnet! 

Även fast jag vet att jag kommer få mens imorgon, då jag har haft rosa flytningar sen igår kväll, så kommer jag testa mig imorgon ändå om inte mensen kommer, för då kommer jag få det svart på vitt och jag kommer vara "nöjd" så.

Nu är hon på väg..

Postat: 2014-01-11 10:11:44
.. Kärringen som jag fasat för.

Jo mensen är på gång så nu måste man på sig ett till försök. 
Det enda positiva är väl att mensen kom mer när hon ska.

Jag är så trött..

Postat: 2014-01-10 12:02:14
.. Varför så trött jämt?

Det slog mig.. Innan jag skaffade körkort, innan vi köpte bil så gick vi.. Jämt! Vart vi än skulle så gick vi!

Varför blev jag så lat? 
Jag måste börja ta tag i att promenera mera, jag tror jag skulle bli piggare och mycket gladare! Jag vill och ska! 
Våga lämna bilen hemma!

Jag har sovit illa i natt.. Vaknade med stel backe med huvudvärk som följd.

Nu är det nära till BIM och jag börjar bli otålig..
Jag skulle behöva en tjejkväll, med film och massa skitsnack. Längesen det hände. 
Men man har blivit så hemma kär! Ju mer man är hemma desto mer hemma kär blir man.
Kan det inte bli söndag så man får svar..

..

Postat: 2014-01-09 15:53:44
Idag känns det som att mensen ska komma även denna gång. 

Känner inte det kroppsligt, det är i skallen det känns så.. Om du förstår hur jag menar?

Fast det kanske är därför jag känner mig depp.. PMS?
Men det brukar jag få 1-1,5 veckor innan.
Jag är väl bara i depp.. Kan man hoppas..

Jag vill inte att den ska komma, verkligen inte!
Jag vill inte försöka ännu en gång.
Det va roligt i början med alla förväntningar.. Men nu..
Men det är väl värt det i slut ändan.. visst?

Men denna gång småblöder jag inte en vecka innan iaf! 
Det har gjort mig tokig!! Ska mensen komma så kan den komma på engång har jag tänkt. 
Nu är det tre dagar kvar till BIM, och än småblöder jag inte. Endera är det ett gott tecken eller så svarar kroppen på mina order om att komma på engång så man slipper undra.

(Jag trot det sist nämnda)

Det är jobbigt att inte kunna ha kontroll över sin egna kropp.
Hjärtat vill en sak som hjärnan demonstrerar mot.. Bara för att jävlas!

Jag är tacksam mot tjejerna i tråden på FL, skönt att prata med andra i samma sits.

Nu ska jag sluta gnälla och slänga upp en till teckning jag gjort!


Tankarna..

Postat: 2014-01-08 18:08:32
.. Jag kan inte sluta tänka och sluta hoppas, jag vill så gärna tro att mensen uteblir och det verkligen är nått i min mage. 

Men jag är rädd, rädd att återigen bli besviken, arg, ledsen och förtvivlad.

Vi blev så bortskämd när vi planerade William, han blev till på andra försöket och man trodde, dum som man är, att det skulle gå i samma fart. 

Jag vill så gärna känna av en graviditet igen, få vara med om en förlossningen igen, snusa på en nyfödd, men det kommer.. Sinom sin tid.. Så småningom.. Det blir när det blir.

Ok, so here's what's going on..

Postat: 2014-01-07 14:06:47
.. Känsliga läsare varnas!
 
Nu när dom närmsta vet så kommer jag att föra en journal här. 
För min egen del, men som jag kommer dela med mig till dom som vill.
 
Länge nu har vi längtat efter ett syskon till William. 
Det känns som att vi har provat länge, fast för många är det kanske bara en baggis. 

Jag vet att det finns dom som har det jobbigare. 
Dom som är ofrivilligt barnlösa
Dom som har väntat och provat längre med att skaffa barn
Dom som inte kan få barn på egen hand osv. 

Men detta är för mig väldigt påtagligt.
Jag blir stressad och orolig, ledsen och besviken och får en känsla av hopplöshet. 
 
I två år har vi haft oskyddat sex och det inte blivit något. 
I 8 månader har vi försökt och det inte blivit något.
Det blev nästan något, men en kväll låg jag i krampliknande smärtor och blödde, mer än vanligt, med stora klumpar till följd.. det va då jag förstog. 
Men det gjorde mig inget just då, jag förstog att det va för sjukt för att överleva, men ju mer tiden gick ju mer ledsen blev jag över det. 
Tankarna går och jag undrar är det mig det är fel på?
 
Jag försöker att koppla bort.. 
Alla säger åt mig att koppla bort och inte tänka på det. 
Lättare sagt än gjort. 
När man ska hålla koll på när man ska ha mens nästa gång, kolla upp när man har ägglossning, man ser gravida överallt och nyfödda på facebook och instagram.
 
Nämnas bör att min mens inte är den jämnaste. 
Men efter att ha fört en mens-dagbok i 7 månader har jag kommit fram till att jag har en menscykel på 25 dagar.
Om det stämmer nästa månad vet jag inte.
 
Det är jobbigt, inte bara för mig men även för R.S. 
Denna månad har jag kännt mig bättre, på gott humör och den 12:e Januari har jag BIM. 
Vi får se om mensen kommer även denna månad.
 
Här sätter jag punkt för nu.

Sandra heter jag och jag är en 25 årig tjej som arbetar inom äldreomsorgen som vårdare. Jag lever och frodas i Örnsköldsvik tillsammans med min Robbin som jag har varit tillsammans med sedan sen 14 november 2006 och vår son William född 11-11-03. Den 12 februari 2011 förlovade vi oss. Med oss lever även en hund av rasen staffordshire bullterrier som heter Twista men som vi kallar Twirri.

I min blogg kommer ni få läsa mycket om det som ligger mig varmt om hjärtat, vilket är saker som makeup, hår, musik, familjelivet och inredning.
bloglovin


RSS 2.0